Bästa Gjutjärnsgryta 2025

Gjutjärnsgryta bäst i test

9.85 / 10

Lodge Gjutjärnsgryta

Till butik

9.72 / 10

Kamado Sumo Gjutjärnsgryta

Till butik

9.50 / 10

Gjutjärnsgryta Granberg Rund 4l

Till butik

En gjutjärnsgryta ger jämn värme och trygg tyngd åt vardagsmaten, från långkok och vegogrytor till söndagsbröd i ugnen. Den tar hand om maten medan du byter om efter pendlingen eller landar efter en lång dag i öppet kontor. En tisdag som smakar helg utan krångel – känns det igen?

Ett vanligt misstag är att köpa för liten gryta eller fel typ för vardagen. Lösningen är enkel att tänka igenom hur många ni lagar till, om spisen är induktion, om grytan ska tåla ugnsbakning och syrliga rätter samt hur mycket skötsel ni orkar med. Då blir användningen både smidigare och roligare.

I vår genomgång väger vi samman oberoende tester, verifierade kundomdömen och teknisk produktdata, och granskar allt redaktionellt för svenska kök, spisar och råvaror. Vi tittar på värmespridning, lock, emaljkvalitet och hanterbarhet över tid, samt hur mycket mat som ryms utan spill. Helhetsbilden gör att Lodge Gjutjärnsgryta framstår som bästa valet just nu.

De bästa gjutjärnsgrytorna just nu

1. Nr 1: Lodge Gjutjärnsgryta (Betyg: 9.85 / 10)
2. Nr 2: Kamado Sumo Gjutjärnsgryta (Betyg: 9.72 / 10)
3. Nr 3: Gjutjärnsgryta Granberg Rund 4l (Betyg: 9.50 / 10)
4. Nr 4: Skeppshult Gryta Rund 5,5 Liter (Betyg: 9.41 / 10)
5. Nr 5: Mareld Gjutjärnsgryta 4 L Mattsvart (Betyg: 9.39 / 10)

Köpguide: så väljer du rätt gjutjärnsgryta

En bra gjutjärnsgryta ska passa din spis, dina recept och din vardag. Börja med storlek och form, kontrollera vikt och handtag, och se över lock, beläggning och hur den ska skötas. Här får du konkreta mått och val som gör köpet enkelt.

Storlek och kapacitet

Välj volym efter hur många ni oftast lagar till. För vardagsgrytor i Sverige fungerar 4,5–5 liter för 3–5 portioner, medan 6–7 liter passar större familjer eller matlådor. Diametern avgör hur bra du bryner – bred botten ger jämnare stekyta.

Tänk också på att bröd och hela stekar kräver höjd. En inre höjd på minst 11–12 cm rymmer en 1,5–2 kg surdegsdeg utan att locket tar i.

Köpråd: Är du osäker – välj 24 cm/4,5–5 L. Den träffar bäst balans mellan brytyta och vardagskapacitet.

Form och höjd: rund eller oval gryta

Rund gryta passar bäst på cirkulära kokzoner (induktion/keramik) och ger jämnare värme. Oval är ideal för hela kycklingar och stekar, men kan sticka utanför zonen och få svalare hörn på spishäll.

Höga sidor minskar stänk och rymmer mer vätska vid långkok, medan lägre “cocotte”-modeller ger bättre avdunstning och reducering.

• Rund 24–26 cm: allround, enkel att få jämnt varm på induktion.
• Oval 29–31 cm: rymmer hel kyckling/ryggbiff; kan kräva ugn för jämn värme.
• Hög (≥12 cm inv. höjd): bra för soppor och bröd som behöver utrymme att resa sig.
• Låg (9–10 cm): snabb reducering för grytor/såser.
• Bröd: rund gryta 24–26 cm ger fin kupol; oval ger mer avlång limpa.

Köpråd: Lagar du ofta helt kött? Ta en oval. Annars ger en rund 24–26 cm mest värde på hällen.

Vikt och ergonomi

Gjutjärn är tungt – en 5-liters gryta väger ofta 4,5–6,0 kg med lock. Kontrollera att du orkar lyfta den fylld med mat och att handtagen är greppvänliga med grytvantar.

Knoppens material avgör ugnstålighet. Metallknopp klarar högre temperaturer än bakelit/plast.

• Handtag: invändigt avstånd ≥ 30–35 mm ger plats för vantar.
• Lockknopp i metall: tål ofta 250–290 °C; bakelit ca 200–220 °C.
• Viktfördelning: breda sidogrepp minskar vridmoment över handled.
• Glashäll: sänk ned försiktigt – tung gryta kan repa/spräcka hällen.
• Diska/lyft: använd två händer; undvik att greppa enbart i knoppen.

Köpråd: Om du bakar bröd ofta – välj modell med metallknopp och stora sidogrepp.

Lock och ånghantering

Ett bra lock minskar avdunstning och gör långkok saftigare. “Self-basting”-lock med piggar sprider kondens tillbaka på ytan – användbart för mört kött och jämn glasering.

Täthet ska vara bra men inte hermetisk; lite ånga måste kunna sippra ut för att undvika överkok.

• Self-basting-piggar: 2–4 mm höga för jämn droppspridning.
• Lockpassning: minimalt glapp; locket ska inte vobbla när du snurrar det lätt.
• Vikt: tyngre lock ger mindre avdunstning (praktiskt vid långtidskok).
• Knopp-temperatur: verifiera max ugnstemp på produktsidan (minst 250 °C rekommenderas för bröd).
• Ångkontroll: lyft locket snett från dig för att undvika ångskållning.

Köpråd: Lagar du mycket långkok? Prioritera lock med self-basting och bra passning.

Spis- och ugnskompatibilitet

Alla gjutjärnsgrytor funkar på induktion, men bottenyta och planhet påverkar värmeöverföring. Säkerställ att botten matchar kokzonen och att grytan tål de ugnstemperaturer du använder.

I svenska hushåll är induktion och keramikhäll vanligast. På gas är värmespridare sällan nödvändigt men kan hjälpa mot hotspots.

• Botten-diameter: matcha zonen (t.ex. zon 18–21 cm → gryta 22–24 cm).
• Plan botten: wobble ≤ 1 mm för kontakt på keramikhäll.
• Ugn: kontrollera max temp (gärna 250–275 °C med lock).
• Grill/utomhus: välj rågjutjärn eller emalj med dokumenterad tålighet.
• Induktionsbrus: tjock botten (≥4 mm gods) ger tystare drift.

Köpråd: Har du liten induktionszon? Välj rund 22–24 cm med plan botten för effektiv värme.

Beläggning: emaljerad eller rågjutjärnsgryta

Valet påverkar smak, syra­tålighet och skötsel. Emalj är enklare i vardagen, rågjutjärn tål mer stryk på hög värme och utomhus.

Emaljerad gjutjärnsgryta

Emalj ger slätare yta, ingen inbränning krävs och syrliga rätter som tomatsås går bra. Insidan kan vara ljus (lättare att se bryning) eller mörk (döljer missfärgningar).

• Skötsel: handdisk rekommenderas, även om många tål maskin.
• Syra: klarar vin/tomat utan metallsmak.
• Tålighet: emaljen kan flisa vid hårda stötar eller tomkokning.
• Temperatur: oftast upp till 250–275 °C med metallknopp.
• Godstjocklek: typiskt 3–5 mm för jämn värme.

Obehandlad rågjutjärnsgryta

Rågjutjärn kräver inbränning (seasoning) och lite olja efter disk, men belönar med mycket tålig yta som blir bättre med tiden.

• Hög värme: utmärkt för bryning och grill, även över öppen låga.
• Syra: undvik långkok med mycket syra (kan ge metallsmak och slita på ytan).
• Underhåll: torka torrt och olja lätt efter varje användning.
• Rost: kan uppstå vid fukt – går oftast att skrubba/återbränna.
• Livslängd: i praktiken “för alltid” med rätt skötsel.

Köpråd: Prioriterar du enkel skötsel och syrliga rätter? Välj emaljerad. Vill du bryna hårt och laga ute? Välj rågjutjärn.

Underhåll och rengöring

Rätt skötsel förlänger livet kraftigt. Emalj mår bäst av mild disk och blötläggning, rågjutjärn av snabb torkning och lätt oljning. Undvik snabba temperaturchocker som kan skada emaljen.

Så här sköter du en gjutjärnsgryta i praktiken:

1. Efter matlagning: låt grytan svalna 5–10 min. Häll inte kallt vatten i glödhet gryta.
2. Disk: varmvatten + mjuk borste. För fastbränt: låt sjuda med vatten 10–15 min.
3. Rågjutjärn: torka helt torrt, värm 2–3 min och gnid in ½ tsk rapsolja tunt.
4. Emalj: undvik stålull; använd bikarbonatpasta vid missfärgning.
5. Förvaring: förvara med locket på glänt för att undvika fuktlukt.

Köpråd: Om du vill ha minimalt underhåll – välj emaljerad med ljus insida (lättare att se renhet).

Pris, garanti och reservdelar

Priset styrs av storlek, emaljkvalitet och varumärke. Premium kostar mer men ger ofta bättre passning på lock, jämnare emalj och längre garanti. Titta även på tillgång till reservknoppar och handtag.

På svenska marknaden är 4,5–5 L den mest prisvärda storleken för vardagsbruk.

• Prisintervall (nytt): ca 700–1 200 kr (budget), 1 500–3 000 kr (mellan), 3 000–5 500 kr (premium).
• Garanti: ofta 5–30 år på material/utförande (emaljslitage brukar undantas).
• Reservdelar: lockknopp i metall: 100–300 kr; silikonhandtag: 100–200 kr.
• Begagnat: bra värde – kontrollera sprickor i emalj och plan botten.
• Kampanjer: runt höst/vinter förekommer säsongspriser på klassiska storlekar.

Köpråd: Sikta på mellansegmentet 1 500–3 000 kr för 4,5–5 L om du vill ha kvalitet utan premiumprislapp.

Steg för steg: så väljer du rätt storlek

Osäker på liter och diameter? Följ en enkel behovsanalys och undvik felköp.

Utgå från hushållets storlek, typ av mat och hällens zoner.

1. Räkna portioner: 2–4 personer → 3,5–5 L; 5–8 personer → 6–7 L.
2. Kolla recept: gör du ofta hela stekar/bröd? Lägg till +1–2 L och höjd ≥ 12 cm.
3. Mät hällen: zon 18–21 cm → gryta 22–24 cm; zon 22–24 cm → gryta 26–28 cm.
4. Bedöm vikt: välj den största storlek du bekvämt kan lyfta fylld.
5. Testa förvaring: kontrollera skåp/ugnens djup (28–31 cm kan kräva flytt av galler).

Köpråd: Kan du inte mäta hällens zoner? Välj tryggt 24 cm/4,5–5 L – det passar flest kök och recept.

Tillbehör och användningsscenarier

Rätt tillbehör ökar användningen. För bröd räcker ofta bakplåtspapper och termometer; för utomhusbruk behövs mer robusthet.

Tänk igenom var och hur du lagar: spis, ugn, grill eller öppen eld.

• Värmespridare till gas: jämnar hot spots i tunn-wokade lågor.
• Silikonhandtag: ger säkrare grepp och skyddar upp till ca 230 °C.
• Termometer: säkerställer innertemperatur på stekar/bröd.
• Bakplåtspapper: lägg i botten vid bröd för enklare lossning.
• Galler/underlägg: skydda bänkskiva – gjutjärn lagrar mycket värme.
• Utomhus: välj rågjutjärn eller emalj med dokumenterad tålighet mot glöd.

Köpråd: Bakar du ofta bröd? Prioritera metallknopp, invändig höjd ≥ 12 cm och skaffa bakplåtspapper som standard.

Så får du ut mest av gjutjärnsgrytan

Gjutjärnsgrytan lagrar värme och ger stabilt resultat, oavsett om du lagar vardagsmat eller bjuder vänner. Den funkar på spis, i ugn och över grill. Med rätt arbetssätt sparar du både tid och energi, och får mer smak för pengarna.

Långkok och vardagsgryta med jämn värme

När vardagen rullar på är långkok i gjutjärnsgrytan ett säkert kort. Den håller låg, jämn temperatur, så köttet blir mört och bönor blir krämiga. Perfekt när du vill laga en stor sats och låta maten sköta sig själv medan annat händer.

På spisen

Sätt plattan lågt och låt grytan puttra under lock. Rör ibland och justera värmen. Den tunga botten motverkar att det bränner fast.

I ugnen

Ställ grytan i 120–150 grader för jämn sjudning. Det frigör spishällen och gör temperaturen extra stabil, särskilt för längre kok.

• Bryn lök och kött direkt i grytan för djupare smak.
• Tillsätt vätska så det nästan täcker råvarorna.
• Låt sjuda långsamt, 2–4 timmar beroende på råvara.
• Smaka av mot slutet med syra och sälta.
• Låt vila 10 minuter före servering.

Med låg ansträngning får du mustiga rätter som räcker till flera måltider. Det är bekvämt, prismedvetet och väldigt gott.

Brödbak med bageriknas i hemmaugnen

Gjutjärnsgrytan fungerar som ett litet bageri. Den kapslar in ånga, vilket ger hög ugnsfjädring och frasig skorpa. Perfekt för surdeg, nattjäst eller enkelt jästbröd, även i hyreslägenhet med standardugn.

1. Värm grytan och locket i ugnen i 30 minuter på 250 grader.
2. Stjälp i degen på bakplåtspapper.
3. Baka 20–30 minuter med lock.
4. Ta av locket och baka 10–15 minuter till för färg.
5. Låt brödet svalna på galler.

Resultatet blir luftig inkråm och krispig skorpa, utan specialsten eller ångugn. Enkelt, reproducerbart och imponerande.

Energismart matlagning hemma, i stugan eller på spritkök

Gjutjärnsgrytan håller värmen länge. Du kan sänka effekten tidigt, eftervärma skonsamt eller flytta den mellan värmekällor. Det sparar el och gas, och funkar lika bra i stugan som på balkonggrill eller friluftskök.

Mindre energi går åt, och du får trygg kontroll. Grytan levererar även när resurserna är begränsade.

Servering och varmhållning vid buffé, AW eller kontoret

Gjutjärnsgrytan är snygg nog för bordet och håller värmen under servering. Perfekt för fredags-AW, knytis eller när du tar med chili till kontorets lunchrum. Mindre stress, mer social tid.

• Förvärm grytan i ugnen för längre varmhållning.
• Använd värmetåligt underlägg på bordet.
• Låt locket ligga på mellan serveringar.
• Rör om ibland för jämn temperatur.
• Ställ tillbaka i låg ugn om det drar ut på tiden.

Rätterna håller sig aptitliga längre, och du slipper korsa köket stup i kvarten. Det blir trevligare för alla.

Från brynt yta till silkeslen sås i samma kärl

Spara disk och få mer smak. Bryn, deglacera och sjud i samma gryta. De karamelliserade bitarna i botten släpper när du tillsätter vätska, vilket fördjupar såsen. Smidigt när middagen ska fram snabbt efter jobbet.

• Hetta upp tills ytan ryker lätt.
• Bryn kött, svamp eller rotsaker i omgångar.
• Deglacera med vin, buljong eller vatten.
• Tillsätt aromater och låt reducera.
• Montera med smör eller grädde vid behov.

Du får restaurangkänsla utan extra moment. All smak stannar i grytan, och resultatet blir pålitligt varje gång.

Meal prep och matlådor för veckan eller pendlingen

Gör storkok på söndagen och fyll matlådor till jobb, skola eller tågresa. Gjutjärnsgrytan rymmer mycket och ger jämn tillagning, så allt blir klart samtidigt. Ekonomiskt och tidsbesparande.

• Laga basrätter som curry, köttfärssås eller linssoppa.
• Variera med tillbehör: ris, potatis eller bröd.
• Kyl snabbt i vattenbad innan du portionerar.
• Märk lådor med datum och innehåll.
• Frys i platta paket för snabb upptining.

Med några timmars insats har du flera färdiga måltider. Det minskar svinn, stress och spontanköp på stan.

Tänk på detta innan du köper en gjutjärnsgryta

En gjutjärnsgryta kan hålla i decennier, men valet påverkar både matlagning och vardag. Innan du bestämmer dig, väg praktiska risker som vikt, underhåll, kompatibilitet med spis/ugn och hälsoaspekter. Här är fallgropar att undvika och hur du gör ett tryggt val.

Vikt och hantering

Gjutjärnsgrytor är tunga. En 5-liters gryta kan väga 5–7 kg utan mat, vilket kan bli riskabelt för handleder och glaskeramikhällar. Tunga lock och sliriga grytvantar ökar tapp-risken. Fundera på hur och var du ska lyfta, flytta och diska grytan i din vardag.

• Typiska vikter: 3 l ≈ 3,5–5 kg, 5 l ≈ 5–7 kg, 7 l ≈ 7–9 kg.
• Glas-/keramikhäll: lyft alltid, skjut inte grytan.
• Välj stora handtag med plats för grytvantar.
• Förvara lågt för att minska fallrisk.
• Diska med skydd i hon för att undvika kantstötar.

Välj en storlek du bekvämt kan lyfta full. Satsa på breda handtag och använd grytunderlägg på känsliga hällar. Prioritera säker hantering över maxvolym.

Kompatibilitet med spis och ugn

Det mesta gjutjärn funkar på induktion, gas och i ugn, men detaljer kan ställa till det. Emalj kan krackelera vid chock, knoppmaterial tål olika ugnstemperatur, och grova bottnar kan repa glashällar. Se hur just din utrustning matchar grytan.

Läs tillverkarens specifikationer. För ugn: välj metallknopp eller ta av knoppen. På glashäll: håll rent och undvik att dra grytan.

Underhåll, inbränning och rost

Utan rätt skötsel kan maten fastna och grytan rosta. Svenskt vatten, salt och syror påverkar. Obehandlat järn kräver inbränning; emalj är enklare men gillar inte hårda stålredskap. Ha en rutin som minskar rost och bevarar släppförmågan.

1. Inbränning: tunt lager neutral olja, 200–230 °C i 1 timme, öppet fönster.
2. Vardag: förvärm, använd fett, undvik maxvärme tom gryta.
3. Rengör: varmt vatten och borste; undvik lång blötläggning.
4. Torka direkt och olja lätt innan förvaring.
5. Syror: undvik långkok av tomat i obehandlad gryta.

Uppstår rost: skrubba till blank metall, torka noga och bränn in på nytt. För sura rätter, använd emaljerad gryta.

Emaljerad eller obehandlad?

Valet påverkar underhåll, smak och tålighet. Emaljerad gryta är lättskött och mer syraresistent. Obehandlad kräver inbränning men kan ge bäst bryning och utvecklar patina över tid. Tänk igenom din matlagning och skötselvilja.

Emaljerad gryta

Obehandlad gryta

• Skötsel: emalj kräver ingen inbränning; obehandlat behöver regelbunden inoljning.
• Smak: emalj är neutral; obehandlat kan ge lätt järnsmak och släpp med patina.
• Syror: emalj tål tomat/vin bättre; obehandlat kan mörkna/blekna.
• Tålighet: emalj kan flisa vid stötar; obehandlat tål stötar men kan rosta.
• Pris: emalj oftare dyrare; vikt liknande mellan typer.

Välj emalj för grytor, soppor och enkel disk. Välj obehandlat för hård bryning, utegrill och om du gillar att vårda patina.

Hälsoaspekter och material

Gjutjärn kan avge lite järn till maten, särskilt vid sura rätter. Det är oftast ofarligt och kan bidra till intaget enligt Livsmedelsverket, men personer med hemokromatos bör vara försiktiga (1177). Emalj minskar läckage. Undvik överhettning som ger rök.

• Obehandlat järn läcker mer med tomat/citrus; emalj minimerar detta.
• Inbränningsoljor kan ryka vid mycket hög värme; ventilera och sänk värmen.
• Använd mild disk; starka lutmedel skadar ytor.
• Gjutjärn innehåller normalt inte nickel, låg allergirisk.

Vid järnöverskott eller särskilda behov, rådgör med vården. I övrigt: använd normal kökshygien, ventilera och välj emalj för sura rätter.

Pris, kvalitet och garanti

Billiga grytor kan ha grov insida, sämre lockpassning och tunn emalj. Det ger mer fastbränning och värmeförluster. Kvalitet påverkar också reservdelar som knoppar. Jämför inte bara literpris utan hur grytan presterar och håller över tid.

• Yta: jämn, relativt slät insida minskar fastbränning.
• Lock: bra passning ger mindre avkok och jämnare värme.
• Garanti: kolla år och villkor; hur hanteras emaljflisor?
• Reservdelar: finns knoppar/tätningar att köpa?
• Kalkyl: kostnad per användningsår vid regelbunden matlagning.

Prova i butik om möjligt. Välj beprövat märke om du lagar ofta, och säkerställ garanti och tillgång till reservdelar innan köp.

FAQ om gjutjärnsgryta

Vilken storlek på gjutjärnsgryta ska jag välja för 4 personer?

För 4 personer är en gjutjärnsgryta på 4–5 liter oftast lagom. Den rymmer grytor, soppor och bröd utan att koka över. Enligt specifikationer anges volym i liter och diameter; 24–26 cm ger bra yta för bryning. Välj en gjutjärnsgryta med tillräckligt djup (minst 10 cm) om du gör långkok med ben eller större bitar.

Är en emaljerad gjutjärnsgryta bättre än en obehandlad gjutjärnsgryta?

En emaljerad gjutjärnsgryta är lättare att rengöra och kräver ingen inbränning, bra för syrliga rätter. En obehandlad gjutjärnsgryta kan bli mer naturligt non-stick med patina och tål högre värme. Valet beror på underhållsvilja och matlagning. I oberoende tester lyfts emalj för vardag och obehandlad för hård stekyta. Båda ger överlägsen värmehållning.

Fungerar en gjutjärnsgryta på induktion och i ugn?

Ja, en gjutjärnsgryta fungerar utmärkt på induktion eftersom gjutjärn är magnetiskt. De flesta gjutjärnsgrytor är även ugnssäkra. Kontrollera dock enligt etikett/specifikationer max temperatur, särskilt för lockets knoppar och emalj (knoppar i plast kan ha lägre gräns). Använd alltid torra handtagsskydd; gjutjärn blir mycket varmt och håller värmen länge.

Hur rengör man en gjutjärnsgryta utan att skada emaljen eller patinan?

Låt en gjutjärnsgryta svalna, fyll med varmt vatten och lossa rester. Emaljerad gjutjärnsgryta: använd mild diskmedel och mjuk svamp, undvik stålull. Obehandlad gjutjärnsgryta: skrapa med trä-/plastredskap, torka torrt och olja tunt efteråt för att bevara patinan. Enligt tillverkarens specifikationer bör starka blekmedel och termiska chocker undvikas.

Varför fastnar maten i min gjutjärnsgryta och hur undviker jag det?

En gjutjärnsgryta kräver korrekt uppvärmning. Låt grytan bli varm, tillsätt olja, vänta tills oljan skimmrar och lägg i torr, rumstempererad råvara. Rör inte för tidigt; proteiner släpper när ytan satts. Obehandlad gjutjärnsgryta behöver patina; emaljerad gjutjärnsgryta gynnas av lite extra fett. I oberoende tester minskar fastbränning markant med rätt förvärmning.

Är en gjutjärnsgryta värd priset jämfört med en rostfri kastrull?

En gjutjärnsgryta ger överlägsen värmehållning, jämn sjudning och bättre stekyta, vilket kan ersätta flera kärl. Rostfri kastrull är snabbare, lättare och kräver mindre underhåll. I oberoende tester presterar gjutjärnsgryta bäst för långkok och bröd, medan rostfritt vinner för snabbkok. Välj efter matlagningstyp och viktpreferens; kvalitetshållbarhet talar för gjutjärn.

Hur väljer jag bästa gjutjärnsgryta för att baka bröd?

För bröd är en rund gjutjärnsgryta på 4–5 liter (ca 24 cm) ideal. Tät passform på lock ger ånga och fin skorpa. Enligt specifikationer ska grytan vara ugnssäker vid baktemperaturer och knoppen tåla samma värme. En emaljerad gjutjärnsgryta underlättar rengöring av mjölrester, medan obehandlad tål något högre värme.

Kan jag använda metallredskap i en gjutjärnsgryta utan att skada den?

I en obehandlad gjutjärnsgryta går metallredskap oftast bra om du inte skrapar hårt mot ytan. I en emaljerad gjutjärnsgryta rekommenderas trä, silikon eller plast för att skydda emaljen; följ tillverkarens specifikationer. Enligt etikett/specifikationer kan vissa emaljer tåla metall, men repor kan på sikt förkorta livslängden och påverka utseendet.

Kan jag använda min gjutjärnsgryta tillsammans med en induktionsplatta?

Ja, din gjutjärnsgryta fungerar utmärkt på en induktionsplatta. Gjutjärn är känt för sin förmåga att fungera väl på olika värmekällor, inklusive induktion. Det viktiga att komma ihåg är att se till att grytans botten är jämn och ren för bästa kontakt med plattan. Induktionsplattor värmer upp pannor genom ett magnetiskt fält, och eftersom gjutjärn är ett magnetiskt material passar det perfekt. Se dock till att lyfta grytan när du ska förflytta den på induktionsplattan för att undvika repor.