Bästa Kompost 2025

Kompost bäst i test

9,1 / 10

Mully 360 L

Till butik

8,9 / 10

Maskkompost 'urbalive' Med Mask

Till butik

8,6 / 10

Vidaxl Roterande Kompost

Till butik

Obersvera att vi kan få provision via återförsäljarlänkar. Inga varumärken betalar för våra omdömen.

De bästa Komposterna just nu

1. Nr 1: Mully 360 L (Betyg: 9,1 / 10)
2. Nr 2: Maskkompost 'urbalive' Med Mask (Betyg: 8,9 / 10)
3. Nr 3: Vidaxl Roterande Kompost (Betyg: 8,6 / 10)
4. Nr 4: Kompostbehållare Master Plus 375 L (Betyg: 7,8 / 10)
5. Nr 5: Kompost Green Line (Betyg: 6,9 / 10)

Så här har vi gjort vårt test om komposter

Vi sammanställer oberoende tester, verifierade användaromdömen och teknisk produktdata för att bedöma komposter under svenska förhållanden, med fokus på vinterprestanda och skadedjurssäkerhet. Metoden är transparent, reproducerbar och utformad för att vägleda hushåll och villor i Sverige.

Så samlar vi in data

Vi hämtar mätresultat och slutsatser från oberoende tester, långtidstester i kallt klimat samt praktiska jämförelser. Vi strukturerar verifierade omdömen från e-handlare och forum och filtrerar bort brus genom tidsmönster, onormal volym från enskilda källor och krav på verifierat köp. Produktdata samlas från manualer och datablad: specifikationer, material, certifieringar, reservdelar och garanti.

• Oberoende tester: temperaturhållning i kyla, nedbrytningstid, läckage/lukt, kvalitativa slutsatser om användning och hållbarhet över tid.
• Verifierade omdömen: vi viktar nyare inlägg högre, tar bort upprepade/identiska mönster och prioriterar omdömen med verifierat köp och beskrivande text.
• Produktdata: volym och mått, material/isolering, ventilations- och dräneringslösningar, manualer på svenska, certifieringar och garantitider.

Vi prioriterar svenska källor där det är relevant, särskilt för klimat, regelverk och tillgänglighet.

Vad vi väger in i just komposter

Komposters funktion avgörs i hög grad av hur väl de bryter ned organiskt material i kyla, hanterar fukt och hindrar lukt samt skadedjur. Samtidigt behöver de vara enkla att använda och tåla många års utomhusbruk i skiftande väder.

Vikten ligger på faktisk komposteringsförmåga i kallt klimat och skydd mot lukt/skadedjur, eftersom dessa faktorer avgör om produkten fungerar i svenska villamiljöer året runt. Övriga kriterier fördelas för att spegla praktisk användning och långsiktig hållbarhet.

Så normaliserar och jämför vi

Alla mätbara datapunkter normaliseras till en 0–100-skala, där högre alltid är bättre; mått där lägre är bättre (t.ex. läckage, tid till driftstemperatur) inverteras. Prisvärde redovisas separat som kr/år baserat på inköpspris, antagen livslängd och eventuella driftkostnader (t.ex. bokashi-strö eller el för aktiva system). När modeller uppdateras eller byter revision mappar vi om specifikationer och justerar historiska serier för rättvis jämförelse.

• Skalor: alla kriterier konverteras till 0–100 och viktas enligt tabellen.
• Prisvärde: kr/år vid 10 års livslängd (inkl. rimliga förbrukningskostnader); vid behov kompletterar vi med kr/liter nyttovolym som kontext.
• Omdömeskvalitet: tidsviktning av nyare omdömen, prioritering av verifierat köp och analys av textinnehåll för att upptäcka dubbletter eller kampanjbrus.

Urval och exkludering

Vi bedömer komposter som är avsedda för hushållsbruk i Sverige och som säljs med tydliga specifikationer och svenska manualer. Fokus ligger på varmkomposter och trumkomposter som kan hantera matavfall året runt.

• Inkluderas: produkter med tydliga specifikationer, relevans för svenska klimat- och regelkrav samt normal lagerstatus.
• Exkluderas: utgångna modeller, produkter med låg datatäckning, uppenbara kopior samt rena avfallstorkar/dehydratorer som inte ger kompost.

Begränsningar och transparens

Vår metod bygger på sammanställning av tillgängliga och verifierbara källor, men har naturliga begränsningar.

• Metodomfång: inga egna laboratoriemätningar; vi sammanställer extern, verifierbar information.
• Datadynamik: pris, lagerstatus och modellrevisioner ändras över tid och kan påverka jämförelser.
• Variation: batcher/revisioner kan skilja egenskaper även inom samma modell.

Affiliatelänkar påverkar inte rangordningen. Läs mer: Om våra tester.

Uppdateringar och kvalitetssäkring

Sidan om komposter ses över minst två gånger per år och oftare inför vår- och höstsäsong. Omräkning triggas av nya oberoende tester, ändrade kommunala riktlinjer, större prisförändringar eller när nya revisioner lanseras. Allt innehåll faktakollas och redaktionellt granskas före publicering.

Köpguide: så väljer du rätt kompost

Att välja rätt kompost handlar om att matcha hushållets mängd avfall, platsens förutsättningar och hur mycket tid du vill lägga på skötsel. Här får du konkreta råd, mått och funktioner att jämföra – så att du kan köpa en kompost som fungerar i svensk vardag och klimat.

Varmkompost eller trädgårdskompost – vad passar dig?

Valet av typ styr hur snabbt avfallet bryts ned, om du kan kompostera året runt och hur mycket skötsel som krävs. Varmkompost (isolerad) klarar matavfall och vinterdrift. Trädgårdskompost (kallkompost) är enklare och rymmer gräs, löv och kvistar, men stannar av vintertid.

Tänk igenom vad du ska lägga i komposten och när på året du vill att den ska fungera.

Varmkompost (året runt)

Isolerad behållare för mat- och trädgårdsavfall, avsedd att hålla värme och aktivitet även under noll grader. Passar villor, radhus och fritidshus där matavfall ska tas om hand hemma.

• Typisk volym: 80–300 liter (120–200 L räcker för 2–4 personer).
• Isolering: 30–50 mm cellplast/PU ger stabil vinterdrift.
• Skötsel: kräver strö/blandmaterial och omrörning 1–2 ggr/vecka.
• Fördel: kan ta köksavfall året runt; snabb nedbrytning (veckor–månader).
• Nackdel: dyrare inköp; högre krav på skadedjurssäkring och luft/fuktbalans.

Tips: Välj varmkompost om du vill hantera matavfall och bor där vintertemperaturer ofta går under −5 °C.

Trädgårdskompost/kallkompost (säsong)

Oisolerad behållare (eller kompostfack) för trädgårdsrester. Aktiv främst april–oktober, saktar ned vintertid. Kan kombineras med kommunal insamling av matavfall.

• Typisk volym: 300–800 liter (gräsklipp och löv tar stor plats).
• Konstruktion: ventilationsspringor; ofta trä eller perforerad plast.
• Skötsel: vändning var 2–4 vecka under säsong.
• Fördel: låg kostnad; stor volym; lätt att fylla.
• Nackdel: inte för allt köksavfall; långsammare (månader–år).

Tips: Välj trädgårdskompost om 80 % av ditt avfall är löv, gräs och kvistar och du redan har separat matavfallsinsamling.

Storlek och kapacitet: så mycket volym behöver du

Underdimensionerad behållare leder till överfylld och syrefattig kompost som luktar och drar skadedjur. Överdimensionerad varmkompost kan bli för kall vintertid. Utgå från hushållets storlek och hur ofta du vill tömma.

Räkna så här: matavfall från 1 person ≈ 1,5–3 liter/vecka. Lägg till lika stor volym strö/blandmaterial.

Tips: Om du vill tömma mer sällan, välj nästa storlek upp – men säkra att varmkompostens fyllnadsgrad når minst 50 % vintertid för att hålla värmen.

Material och isolering: plast, trä eller metall?

Materialvalet påverkar livslängd, vikt, isolering och underhåll. I kallt klimat gör isolering och täta lock stor skillnad.

• Plast (HDPE/PP): väggtjocklek 6–12 mm; låg vikt (15–35 kg); ofta UV-stabiliserad; kräver minimalt underhåll.
• Isolering: 30–50 mm cellplast/PU i vägg/lock ger märkbart stabilare vintertemperatur.
• Trä: panel 21–28 mm; snyggt men kräver olja/lasyr 1 ggr/år; risk för röta efter 5–10 år utan noggrant underhåll.
• Metall: galvaniserad plåt 0,6–1,0 mm; robust men risk för kondens/kyla; välj korrosionsskyddad och gärna med innerisolerad box.
• Tätningar: lockpackning i EPDM/NBR och dubbla spärrar minskar lukt och kyla.

Tips: Prioritera isolerad plast med EPDM-packning om du vill kompostera matavfall året runt med låg skötsel.

Ventilation, dränering och fuktbalans

Syre och rätt fukthalt gör komposten snabb och luktfri. För lite luft eller för blött material ger syrebrist och sur lukt; för torrt stannar processen.

• Ventiler: justerbar total ventilationsarea 50–120 cm²; öppna mer för blött gräsklipp, mindre vintertid.
• Luftkanaler: bottenrör/kanaler som fördelar luft upp genom massan förbättrar hastigheten.
• Dränering: botten med 5–10 mm slitsar och droppbricka (3–5 L) för lakvatten.
• Fuktstyrning: tillsätt strö (sågspån/kutter) 1:1–1:2 i volym mot vått matavfall; sikta mot “urkramad svamp”.
• Mätning: enkel stavtermometer och fuktkontroll via kramtest minskar gissningar.

Tips: Välj en modell med både justerbara ventiler och uppsamling av lakvatten – det ger kontroll över lukt och fukt året runt.

Tömning och hantering: tumlare, tvåkammare eller enkel behållare

Hur du rör om och tömmer avgör vardagsarbetet. Tumlare ger snabb blandning men mindre volym; tvåkammare låter ena sidan mogna medan du fyller den andra.

• Tumlare: 140–300 L; vev/axel; 1–2 varv/vecka; luckor ≥ 25×25 cm underlättar tömning.
• Tvåkammare: 2×80–150 L; växla kammare var 6–10 vecka för kontinuitet.
• Enkel stående: stor frontlucka (≥ 30 cm hög) och innergaller minskar stopp.
• Ergonomi: handtag i midjehöjd (90–110 cm) och möjlighet till skottkärretömning spar rygg.

Tips: Om ni är 3–4 personer och vill slippa “kö” i komposten – välj tvåkammare 2×100–120 L med stora frontluckor.

Placering och installation: steg för steg för svenska förhållanden

Rätt placering minskar lukt, skadedjur och frostproblem. Tänk skugga/halvskugga, vindskydd och fast underlag.

1. Välj plats: skugga/halvskugga; minst 1 m från husvägg och gärna 0,5–1 m från tomtgräns av hänsyn.
2. Förbered underlag: 5–10 cm packat grus (0–16) för dränering och stabilitet.
3. Gnagarskydd: lägg galvaniserat nät (maskstorlek 5–10 mm) under hela ytan, vik upp 5–10 cm mot sidorna.
4. Förankra: jordankare eller band om platsen är vindutsatt; full behållare kan väga 60–120 kg.
5. Startlager: 5–10 cm grovt material (kvistar/äggkartong) + 1–2 liter strö.
6. Driftsättning: mata smått och blandat första 2–3 veckorna; håll ventiler halvöppna.
7. Vinterberedskap: lägg löv/halm runt behållaren eller använd vinteröverdrag i kallperioder.

Tips: Saknar du grus? En stadig lastpall + gnagarnät fungerar, men säkra att lakvatten kan rinna bort i marken.

Skadedjursskydd och luktkrav: vad komposten måste tåla

I tätbebyggt läge ställs högre krav på tätning och hantering. En bra kompost är skadedjurssäker och låser in dofter utan att kväva processen.

• Lock och packning: gummilist runt lock; tvåpunktslås/spännen som går att dra åt.
• Botten och nät: tät bottenplatta eller nät 5–10 mm som stoppar råttor men släpper igenom dränering.
• Foder/skarvar: minimala springor; förstärkta hörn; rostfria skruv (A2/A4).
• Luktkontroll: kolfilter i ventilationen eller styrd ventil; blanda in strö 1:1 vid vått matavfall.
• Renhållning: släta innerväggar som går att skölja; droppbricka som kan tömmas.

Tips: Testa locket i butik – ska kräva tydlig kraft att öppna/stänga och ligga tätt hela vägen runt.

Tillbehör, förbrukning och driftkostnad per år

Några tillbehör gör driften enklare och minskar problem. Räkna med lite förbrukning för strutt och underhåll.

Tips: Sätt en liten budget för strö – att aldrig “snåla” med strö är det enklaste sättet att undvika lukt.

Hållbarhet, garanti och service

En kompost utsätts för UV, frost, fukt och mekanisk belastning. En robust modell kostar mer men håller längre och fungerar bättre.

• Garanti: 2–10 år är vanligt; sök längre garanti på isolerade lock och gångjärn.
• UV-skydd: fråga om UV-stabiliserad plast och testtid; mörka färger står bättre emot sol.
• Reservdelar: tillgång till packningar, spännen och lock efter 5–10 år.
• Metallkomponenter: rostfritt A2/A4 på skruv och axlar; galvaniserad plåt mot korrosion.
• Manual och sprängskiss: underlättar service och reservdelsköp.

Tips: Välj en modell från en tillverkare som listar reservdelar med artikelnummer – det förlänger livslängden markant.

Så får du ut mest av komposten

Komposten är en vardagshjälte som minskar avfall och ger näring tillbaka till jorden. Med några smarta vanor får du renare soptunna, friskare växter och lägre kostnader. Välj sätt efter boendeform, plats och tid. Här är praktiska sätt att använda komposten varje vecka.

Stärk köksträdgården och rabatterna

Kompost ger luftig jord, jämn fukt och stabil näring. Perfekt för pallkragar, perenner och kolonilotter. Du får färre torra fläckar och mindre behov av påsjord.

1. Blanda 2–5 cm kompost i det översta jordlagret på våren.
2. Täckodla runt plantor med 2 cm som skydd mot uttorkning.
3. Toppa tomathål och potatisfåror vid plantering.
4. Använd som bas i ny odlingsbädd, cirka 30 procent av volymen.
5. Sålla finfraktionen till frösådder och sticklingar.

Resultatet blir jämnare tillväxt och robusta plantor. Du sparar tid på vattning och minskar gödselbehovet utan krångel.

Minska avfallet på kontoret

En enkel kontorskompost gör fikarummet fräschare och sänker sophämtningskostnader. Med tydliga regler och små kärl nära där avfall uppstår blir det lätt att göra rätt.

Kontoret får renare källsortering och bättre trivsel. En tydlig rutin gör det enkelt att hålla i längden.

Planera för resor och fritid

Med lite planering funkar komposten även när du är borta. Det minskar lukt hemma och gör stuglivet enklare utan onödiga sopkörningar.

Kort resa

Frys matrester i påse om du åker över helgen. Täck kompostytan med torrt material före avfärd. Låt locket sitta ordentligt.

Längre vistelser

Ställ en liten komposterbar hink i stugan, båten eller husbilen. Använd tidningspapper som insats och töm i lokal kompost eller återvinning.

• Packa rulle papperspåsar och en klämma för enkel förslutning.
• Ha med en liten burk bio-kol eller torra löv för luktbalans.
• Planera en tömningspunkt innan du åker hem.

Du slipper sopstress på semestern och kommer hem till en fräschare soptunna. Små förberedelser gör stor skillnad.

Ge krukväxter och balkonglådor en boost

Kompost förbättrar strukturen i krukjord och håller fukten jämnare. Det passar i hyresrätt och på små balkonger där varje liter jord räknas.

• Blanda 1 del siktad kompost med 3 delar köpt jord.
• Lägg 1 cm kompost som toppdressing varannan månad.
• Använd som mulch i självbevattnande lådor för jämn fukt.
• Sålla grovt material och använd som dränerande lager.
• Stärk näringskrävande växter som chili, tomat och pelargon.

Växterna håller sig pigga längre och du minskar behovet av flytande näring. Resultatet syns i bladfärg och blomning.

Spara pengar med egen jordresurs

Egen kompost ersätter påsjord, barkmull och gödsel. Det märks i plånboken, särskilt vid nyplanteringar och många krukor.

• Byt ut hälften av påsjorden mot siktad kompost.
• Använd kompost som gratis marktäckning under häckar.
• Förbättra tung lerjord istället för att köpa sand.
• Återanvänd gammal krukjord genom att blanda in kompost.
• Minska bevattningskostnad med fuktigare jord.

Mindre inköp och färre tunga säckar gör odlingen både billigare och enklare. Du investerar i jordens långsiktiga hälsa.

Öka biologisk mångfald i trädgården

Kompost skapar liv i jorden och gynnar maskar, mikrober och nyttodjur. En levande jord ger friskare växter och färre problem.

• Lägg kompost under buskar som skydd för jordlivet.
• Bygg små mulchtårtor runt unga träd mot torka.
• Blanda in i blomsterängens etableringsyta för startnäring.
• Skapa en ”död ved + kompost”-hörna för insekter.
• Låt en del kompost mogna stilla för rikare mikroflora.

Du får en robustare trädgård som klarar torka och skadedjur bättre. Naturen jobbar med dig, inte mot dig.

FAQ om kompost

Vilken kompost ska jag köpa för en liten trädgård?

Hur startar man en kompost utan att kompost börjar lukta?

Välj en kompost som matchar mängden avfall och klimatet. För små tomter räcker ofta en kompostbehållare på 150–250 liter. Varmkompost med isolering fungerar året runt, medan enkel trädgårdskompost passar löv och grenar. Jämför kompost enligt specifikationer: volym, isolering, ventilationslösning och bottennät mot skadedjur. Om du främst komposterar köksavfall är en godkänd varmkompost smidig; för mest trädgårdsavfall räcker en luftig öppen kompost.

Vad får man lägga i kompost enligt reglerna?

Bygg kompost i tunna lager med cirka två delar kolrikt (torra löv, flis, kartong) och en del kväverikt (köksavfall, gräsklipp). Strimla material, fukta till ”urvriden svamp” och lufta regelbundet. Täck färskt avfall med kompostströ eller torra material. I kall kompost, undvik kött, fisk och mejeri; i varmkompost kan de användas enligt etikett och kommunens krav. Lukt beror oftast på för lite luft eller för mycket fukt—tillsätt strukturmaterial och vänd.

Är varmkompost bättre än kall kompost för köksavfall?

Trädgårdsavfall får nästan alltid läggas i kompost. Köksavfall kräver oftast slutet, skadedjurssäkert kärl (varmkompost) och i många kommuner en anmälan. Kontrollera lokala bestämmelser och följ tillverkarens anvisningar. Se Naturvårdsverket för vägledning och länkar till kommunala regler: https://www.naturvardsverket.se. Din kommun publicerar också krav och blanketter på sin webbplats. Följ hygienråd och märkning enligt specifikationer för din kompost.

Hur snabbt blir kompost klar och hur vet jag att komposten är färdig?

Ja, varmkompost är vanligtvis bättre för köksavfall. Den isolerade komposten håller högre temperatur och bryter ner matrester snabbare och mer hygieniskt, även vintertid. Kall kompost fungerar bra för trädgårdsavfall men blir lätt långsam och attraherar skadedjur med köksavfall. Enligt specifikationer anges ofta isolering, låssystem och nät mot gnagare för varmkompost. I oberoende tester presterar varmkompost stabilare över säsong jämfört med öppen kompost.

Varför blir min kompost blöt och syrefattig och hur fixar jag kompost som kladdar?

Kompost blir klar på cirka 2–12 månader beroende på material, temperatur, fukt och luftning. En färdig kompost är mörk, smulig, luktar jord och ursprungsmaterialet är knappt igenkännbart. Temperaturen sjunker mot omgivningen när processen avtar. Ett enkelt groddtest (så frön i siktad kompost) visar mognad: god groning tyder på färdig kompost. Sila bort större bitar och återför dem till komposten för vidare nedbrytning.

Vilken kompost är bäst: roterande tumlare eller stående kompostbehållare?

Blöt, syrefattig kompost beror på för lite struktur och luft. Blanda in strukturmaterial (flis, rivet kartong, torra löv) och vänd kompost för att öka syre. Kontrollera att kompost har dräneringshål och upphöjd botten. Täck regnutsatt kompost och undvik att lägga tjocka lager gräsklipp eller matavfall utan kolrikt material. Enligt specifikationer erbjuder vissa komposter extra ventilation—öppna ventiler och rör om oftare tills lukten avtar.

Roterande kompost (tumlare) gör luftning enkel och ger snabbare kompost, men har ofta mindre volym. Stående kompostbehållare rymmer mer och är billigare per liter, men kräver manuell vändning. För främst köksavfall i liten mängd kan en isolerad tumlare vara smidig; för större trädgårdsvolymer passar en stående kompost. Jämför kompost enligt specifikationer: volym, isolering, tömningslucka och gnagarskydd.

Kan jag använda kompost från min kompostkvarn för att förbättra jorden kring mitt trä staket eller i min trädgårdsgrupp?

Absolut! Kompost som du har producerat i din kompostkvarn är utmärkt för att förbättra jordens kvalitet och näringsinnehåll runt olika områden i din trädgård, inklusive kring ditt trä staket och inom din trädgårdsgrupp. Komposten hjälper till att öka jordens förmåga att behålla fukt, förbättrar dess struktur och ökar mikrobiell aktivitet, vilket gynnar växters tillväxt. Blanda in den färdiga komposten i jorden kring ditt trä staket eller sprid den runt växterna i din trädgårdsgrupp för att ge dem en näringsboost. Detta kommer inte bara hjälpa växterna att växa starkare och friskare men även förbättra det allmänna utseendet på dina trädgårdsområden.